Samhälle och Trafik

Aspöja 1:18 (Bergön)

Syftet med detaljplanen är att skapa mark för boende-, turism- och besöksändamål. Fastigheten ligger i kommunens nordöstra skärgård nära gränsen mot Norrköpings kommun. Planförslaget bedöms förenlig med gällande översiktsplan.

Vi är nu i steget samråd.

Planområdet omfattar Bergön, en ö i Sankt Annas skärgård i närheten av Norrköpings kommun.

Planförslaget syftar till att möjliggöra för en utveckling av Bergön till en knutpunkt för friluftsliv, rekreaktion och turism i Sankts Annas skärgård. planförslaget innebär att delar av ön utvecklas med småskalig bebyggelse för ändamålen tillfällig vistelse, centrumfunktioner, bostäder och besöksanläggning, samt att stora delar av ön bevaras som naturmark.

Bebyggelsens placering, utformning och gestaltning anpassas efter öns förutsättningar, karaktär och landskap så att omgivande skärgårdsmiljö inte påverkas negativt. Bergön är sedan tidigare ianspråktagen av Kustartilleriet så stora delar av ön består av krossten, bunkrar byggda i betong samt är naturen påverkad av militärens nyttjande av ön.

Planområdet inom den mörkblå ytan.

Klicka för större bild

Processen hittills

Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om planbesked 2018-08-28 § 74.

Under 2020 begärde kommunen ett planeringsbesked från länsstyrelsen för att få svar på hur länsstyrelsen ser på två av överprövningsgrunderna miljöbalkens strandskyddsregler och riksintressen. Söderköpings kommun har gått igenom länsstyrelsens beslut om planeringsbesked och valt att starta arbetet med en ny detaljplan för Aspöja 1:18.

Samhällsbyggnadsnämnden har vid sitt möte den 2024-11-05 beslutat att planförslaget kan ställas ut på samråd.

Du har möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget

Samrådet pågår mellan 2024-11-22 – 2024-12-20.

Under samrådet kommer handlingarna finnas tillgängliga på
följande platser:

  • Kommunens hemsida
  • Stinsen, Margaretaregatan 19, Söderköping, de tider Stinsen är öppet

Skriftliga synpunkter på förslaget ska ha inkommit senast 2024-12-20 till:

samhallsbyggnadsnamnden@soderkoping.se

eller via brev till:

Söderköpings kommun
Samhällsbyggnadsnämnden
614 80 Söderköping

Märk synpunkter med: SBF 2023-962

Vid frågor om planförslaget kontaktar du Martin Larsheim, ansvarig planarkitekt. Det finns möjlighet att boka ett privat möte.

Frågor och svar

  • När detaljplanen har vunnit laga kraft (börjat gälla) så kan man söka bygglov. Planen vinner laga kraft tre veckor efter att den antagits förutsatt att beslutet inte överklagas. 

    Det är upp till den som äger marken att genomföra byggnationen. Kommunen ansvarar för de områden som är planlagda som allmän plats (exempelvis Gata eller Park).

  • På Boverkets hemsida finns beskrivningar av hur olika planbestämmelser får användas och varför. Här kan du exempelvis läsa mer om planbestämmelser för kvartersmark (tomtmark).

  • Alla detaljplaner ska genomgå en formell process där flera personer, myndigheter och intressenter får komma till tals. Första steget när det gäller dialog är samråd, därefter när tillräckliga redigeringar gjorts så granskas planen innan de slutliga revideringarna görs. 

    Alla detaljplaner tar olika lång tid. Vissa är mindre komplicerade och tar ett eller två år att ta fram medan andra kräver många olika utredningar vilket tar tid. Det kan också dyka upp nya frågor under planarbetets gång som behöver undersökas för att säkerställa att marken kan bebyggas på det sätt som är tänkt. 

    Läs mer om detaljplaneprocessen hos Boverket.

  • En detaljplan gäller tills den upphävs genom ett politiskt beslut eller ersätts av en ny detaljplan. Varje detaljplan har en genomförandetid, vilket är den tid som man i vissa fall kan ställa krav på att kommunen bygger ut allmänna platser som gator och parker. Detaljplanen gäller även efter att genomförandetiden har gått ut.

  • Alla som vill får lämna synpunkter på en detaljplan under samråds- och granskningstiden. Det är inte alla som kommer bedömas vara sakägare. En sakägare har talerätt vid en juridisk prövning i Mark- och miljödomstolen. Det är domstolen som slutligen avgör vem som är sakägare men kommunen gör alltid en bedömning utifrån den fastighetsförteckning som tas fram till respektive plan.

  • Alla synpunkter som tas emot diarieförs och läses igenom av handläggaren som är ansvarig för detaljplanen. Synpunkterna sammanfattas och bemöts i en samrådsredogörelse där det motiveras ifall synpunkten inte kan tillgodoses. Vissa synpunkter leder till ändringar i planhandlingarna vilket också redovisas. Samrådsredogörelsen utgör ett underlag till granskningshandlingarna och kommer finnas tillgänglig att läsa under granskningen för både politiker, medborgare och andra myndigheter så som Länsstyrelsen.

  • När beslut om antagande fattats av kommunfullmäktige eller Samhällsbyggnadsnämnden kan det överklagas. Det ska ske inom tre veckor efter att protokollet justerats. Läs mer hos Boverket.

Frågor och svar om projektet

  • Söderköpings kommun har noggrant beaktat de synpunkter som framfördes under samrådet av planeringsbeskedet 2021, både från länsstyrelsen och från övriga samrådsparter och allmänheten. Kommunen har därefter omarbetat planförslaget och anpassat det för att vara mer förenligt med bland annat riksintressen, strandskydd och Natura 2000.

    Exempelvis har antalet bostäder minskats stort och den största delen av byggnaderna är nu avsedda för tillfällig vistelse. Den föreslagna bebyggelsen är även lägre och mer anpassad till terrängen för att påverka landskapsbilden i mindre utsträckning.

    Vilka anpassningar som genomförts beskrivs i planbeskrivningen.

  • På Bergön finns och i Bergöns omgivningar finns flera olika miljövärden, områden av riksintressen och Natura 2000. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs dessa värden och vilka konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av detaljplanens genomförande. Avgränsning av miljöaspekterna och omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen har skett i samråd med länsstyrelsen. Bedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen är att detaljplaneförslaget ger goda förutsättningar att utveckla Bergön till en knutpunkt för turism, friluftsliv och rekreation. Utvecklingen bedöms ske med hänsyn till öns värden och karaktär, både vad det avser naturmiljö, landskap samt militärhistoria.

  • Allemansrätten kommer fortsatt gälla på stora delar av Bergön vilket säkerställs genom att stora delar av ön planläggs som Natur.

    Kommunen ser att en utveckling av Bergön har en positiv inverkan på den allemansrättsliga tillgången till skärgården. Genom att öka tillgängligheten till ön, minimera privatisering och ge möjligheter till att utveckla friluftslivet, kommer projektet att göra det möjligt för fler att njuta av skärgårdens unika natur och kulturmiljö, året om.

    Bergön har potential att tillgängliggöra skärgårdslandskapet för en bredare målgrupp, inklusive de utan egen båt eller sommarstuga. Ön kan fungera som en entré till den riksintressanta skärgården och är belägen nära ett område som kan bli nationalpark i framtiden.

     

Om planeringsbesked

  • Kommunen begärde 2020-11-06 planeringsbesked från länsstyrelsen för att få svar på hur länsstyrelsen ser på två av överprövningsgrunderna miljöbalkens strandskyddsregler och riksintressen. Aktuella riksintressen på denna plats är riksintresse för naturvård och riksintresse för friluftsliv (enligt 3 kap 6§ MB), riksintresse för rörligt friluftsliv (enligt 4 kap 2§ MB) samt riksintresse för obruten kust (enligt 4 kap 3 § MB). Begäran omfattar Söderköping Aspöja 1:18 och förslaget är förenligt med gällande översiktsplan. Länsstyrelsen beslutade 2021-01-15 att lämna ett negativt planeringsbesked. Beslutet var innehållsrikt och kommunen fick medhåll i flera av de avvägningar som gjorts mellan olika intressen. Länsstyrelsen kunde inte lämna positivt besked eftersom de menade att antalet önskade bostäder är för stort. De konstaterade också att projektet innehåller delar som både stärker och inkräktar på berörda riksintressen.

    Planeringsbesked för del av Aspöja 1:18 (Bergön) i Söderköpings kommun

    Bergön begäran om planeringsbesked, del 1

    Bergön begäran om planeringsbesked, del 2

    Bilaga 1 Utvecklingsskiss

    Bilaga 2 - Plankarta för planeringsbesked

    Bilaga 3 - PM Strandskydd Bergön

    Bilaga 4 - Naturvärdesinventering av Bergön

    Bilaga 5 - Dokumentation av undervattensvegetation vid föreslagen bryggplats vid Bergön

    Bilaga 6 - Militära lämningar

    Bilaga 7 - Kalla krigets historia och Bergön

    Redogörelse av yttranden

  • Ifall kommunen arbetar vidare med ett samrådsförslag så kommer synpunkter som rör andra frågor än riksintressen och strandskydd vara ett underlag till planförslaget. Flera av de synpunkter som skickats in när förslaget till planeringsbesked (underlag) gjordes rör sådant som ligger utanför det som planeringsbeskedet ska behandla, däremot så är det frågor som kommer hanteras i ett eventuellt detaljplaneförslag där kommunen redovisar projektet som helhet.

  • För att genomföra förslaget och kunna söka bygglov enligt förslaget så krävs att en detaljplan har genomgått alla formella steg (samråd, granskning, och antagande) och börjat gälla, det vill säga fått laga kraft. Därefter kan bygglov sökas och när man har fått startbesked kan byggnationen påbörjas.

  • Detaljplaner bekostas av den som har nytta av planen. Plankostnadsavtal har tecknats med fastighetsägaren för att reglera kostnaderna för detaljplanens framtagande.

  • Beslut om planeringsbesked

    Länsstyrelsen beslut om planeringsbesked kan överklagas av kommunen. Om kommunen väljer att överklaga så är det regeringen hanterar det. Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas endast av kommunen. Lag (2017:424). 10 a §   

    Du som privatperson eller grannfastighet kan överklaga beslutet att anta detaljplanen

    Den som kommunen bedömer vara sakägare och som innan granskningstidens slut har lämnat synpunkter på planförslaget som inte blivit tillgodosedda får överklaga kommunens beslut att anta en detaljplan. Det är alltså först när kommunens politiker fattat beslut om att anta en detaljplan som det finns ett beslut som kan överklagas. 

    När ett överklagande kommer in så kontrollerar kommunen att överklagandet kommit in i rätt tid (rättidsprövning). Därefter skickas överklagandet tillsammans med rättidsprövningen och alla handlingar i ärendet vidare till Mark- och miljödomstolen. Den slutliga bedömningen av vem som är sakägare görs av Mark- och miljödomstolen.

Frågor och svar