Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten att uppföra bebyggelse för bostads- och vårdändamål inom del av fastigheten. Planförslaget överensstämmer med intentionerna i gällande översiktsplan. Idag finns ett stort behov av LSS-bostäder i kommunen då personer som omfattas av "Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade" (LSS) står i kö för att få en bostad. Planförslaget innebär att pågående markanvändning allmän plats, park, ändras till bostads- och vårdändamål. Förslaget möjliggör en utbyggnad av 5-6 lägenheter i gruppbostad.
Ungefärlig omfattning i röd markering.
Samhällsbyggnadsnämnden har den 5 juni 2018 antagit detaljplanen. Detaljplanen överklagades till Mark- och miljödomstolen i Växjö som fattade beslut i ärendet 2019-01-18 och avslog överklagandet. Domen har vunnit laga kraft och planen har alltså börjat gälla.
När detaljplanen har vunnit laga kraft (börjat gälla) så kan man söka bygglov. Planen vinner laga kraft tre veckor efter att den antagits förutsatt att beslutet inte överklagas.
Det är upp till den som äger marken att genomföra byggnationen. Kommunen ansvarar för de områden som är planlagda som allmän plats (exempelvis Gata eller Park).
På Boverkets hemsida finns beskrivningar av hur olika planbestämmelser får användas och varför. Här kan du exempelvis läsa mer om planbestämmelser för kvartersmark (tomtmark).
Alla detaljplaner ska genomgå en formell process där flera personer, myndigheter och intressenter får komma till tals. Första steget när det gäller dialog är samråd, därefter när tillräckliga redigeringar gjorts så granskas planen innan de slutliga revideringarna görs.
Alla detaljplaner tar olika lång tid. Vissa är mindre komplicerade och tar ett eller två år att ta fram medan andra kräver många olika utredningar vilket tar tid. Det kan också dyka upp nya frågor under planarbetets gång som behöver undersökas för att säkerställa att marken kan bebyggas på det sätt som är tänkt.
Läs mer om detaljplaneprocessen hos Boverket.
En detaljplan gäller tills den upphävs genom ett politiskt beslut eller ersätts av en ny detaljplan. Varje detaljplan har en genomförandetid, vilket är den tid som man i vissa fall kan ställa krav på att kommunen bygger ut allmänna platser som gator och parker. Detaljplanen gäller även efter att genomförandetiden har gått ut.
Alla som vill får lämna synpunkter på en detaljplan under samråds- och granskningstiden. Det är inte alla som kommer bedömas vara sakägare. En sakägare har talerätt vid en juridisk prövning i Mark- och miljödomstolen. Det är domstolen som slutligen avgör vem som är sakägare men kommunen gör alltid en bedömning utifrån den fastighetsförteckning som tas fram till respektive plan.
Alla synpunkter som tas emot diarieförs och läses igenom av handläggaren som är ansvarig för detaljplanen. Synpunkterna sammanfattas och bemöts i en samrådsredogörelse där det motiveras ifall synpunkten inte kan tillgodoses. Vissa synpunkter leder till ändringar i planhandlingarna vilket också redovisas. Samrådsredogörelsen utgör ett underlag till granskningshandlingarna och kommer finnas tillgänglig att läsa under granskningen för både politiker, medborgare och andra myndigheter så som Länsstyrelsen.
När beslut om antagande fattats av kommunfullmäktige eller Samhällsbyggnadsnämnden kan det överklagas. Det ska ske inom tre veckor efter att protokollet justerats. Läs mer hos Boverket.
