Vi spenderar stor del av vår tid inomhus och just därför har den en stor betydelse för hur vi mår. Det är därför viktigt att inomhusmiljön är så bra som möjligt. En bostad ska ha tillfredställande luftomväxling, tillräckligt med dagsljus och hållas tillfredställande uppvärmd. Varje person har även ett ansvar gentemot sina grannar att inte orsaka störningar.
Trots att våra bostäder idag har en hög standard har hälsobesvär med anknytning till inomhusmiljön blivit ett stort problem. Särskilt utsatta är känsliga grupper som allergiker, barn och äldre personer. Det finns regler för hur miljön i bostäder ska vara, till exempel att skadedjur måste bekämpas eller att en ventilationsfläkt inte får bullra hur mycket som helst, eller hur dragig och kall en bostadsmiljö får vara.
Att vara fastighetsägare är ett stort ansvar. Samma ansvar gäller för alla former av fastighetsägare: privata, kommunala och bostadsrättsföreningar. Du som är fastighetsägare har ansvar för att fastigheten fungerar som den ska och att ingenting riskerar att skada miljön eller hälsan för de boende. Det är många områden att ha kontroll över samtidigt som det är svårt att göra någon generell sammanställning eftersom det varierar från fastighet till fastighet.
Om du har problem med din boendemiljö ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare, din bostadsrättsförening eller den som orsakar problemet.Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning har du möjlighet att vända dig till miljökontoret med problemen och lämna in ett klagomål.
Nedan kan du läsa mer om din inomhusmiljö
Buller påverkar vår hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. Störningar under sömn och vila, ökad stress och försämrad koncentrationsförmåga kan orsakas av buller. Vad som uppfattas som buller kan bero på typen av bullerkälla, mottagningsförhållanden och känslighet vilket kan variera från person till person. Miljökontoret handlägger klagomål på buller och kan ställa krav på den eller det som orsakar buller.
Buller kan delas upp efter vilken källa som orsakar det. Buller kan vara störande ljud både inomhus och utomhus. Det kan komma från olika trafikslag, fläktar, restauranger och andra verksamheter. Buller kan också komma från till exempel grannar, och tvättstuga.
De negativa effekterna kan vara att det blir svårt att uppfatta tal, och svårt att vila och sova. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska fungera bra både fysiologiskt och mentalt.
När miljökontoret bedömer vilka krav som ska ställas på den eller det som bullrar utgår vi i första hand från gällande riktvärden. Miljökontoret gör även en bedömning av vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt att åtgärda. Det är sällan eller aldrig helt tyst i vår omgivning och en viss grad av buller kan vara störande, men det får ändå anses vara acceptabelt.
Ett stort antal människor i den närmaste omgivningen kan påverkas av felaktig vedeldning. Många klagar över irritation i luftvägarna, att det luktar illa och att det sprids sot när grannar eldar.
Ved och flis som inte eldas på rätt sätt kan även släppa ut ämnen som kan skada hälsan. Detta kan medföra att både den som eldar och personer i omgivningen kan få irriterade luftvägar och på sikt kan det även ge upphov till allvarligare hälsoproblem som cancer, allergier och kroniska problem i luftvägarna.
Den som eldar ansvarar för att eldningen inte stör andra.
Radonhalten i byggnader ska inte överstiga 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3), vilket också är den högst tillåtna halten av radon i nybyggda hus enligt Boverkets byggregler.
Djur och insekter kan klassas som ohyra eller skadedjur när de finns på en olämplig plats i ett olämpligt antal. De kan då göra stor skada genom till exempel att angripa livsmedel, textilier och träslag. Exempel på ohyra kan vara mjölbaggar, ängrar, myror, getingar och flugor
Möbler eller andra föremål som du vet, eller har anledning att misstänka är angripna av skadedjur får inte tas in i bostaden. Oavsett hur ohyran kommit in i lägenheten är du som hyresgäst skyldig att underrätta hyresvärden så fort du upptäcker ohyran. Hyresvärden ansvarar sedan för saneringen. Om du som bor i hyresrätt är ansvarig för att ohyra förekommer i bostaden kan hyresvärden kräva ersättning för saneringskostnaderna.
Du som bor i en bostadsrätt har enligt Bostadsrättslagen ansvar för att det inte kommer in ohyra i din lägenhet. Om det inte efterlevs kan du själv få komma att stå för kostnaden för att utrota ohyran. Styrelsen är dock alltid skyldig att – om det gäller en bostadslägenhet som utgör en del av ett hus – vidta åtgärder för utrotande av ohyran.
Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring, kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.
Inomhusluften i en bostad behöver ständigt förnyas eftersom människor och husdjur förbrukar syret i luften, men även för att exempelvis rökning, tvättning och matlagning skapar föroreningar. Även inredning och byggnadsmaterial kan ge ifrån sig en del ämnen till inomhusluften.
För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader ska byggnadens ägare se till att den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet (OVK) utförs. Funktionskontroll ska utföras innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk för första gången eller vid ombyggnad av ett befintligt ventilationssystem. För flera typer av byggnader gäller att befintligt ventilationssystem ska kontrolleras vid regelbundet återkommande besiktningar. Läs mer på Boverkets hemsida (länk nedan).
Kontakta fastighetsägaren som ansvarar för din inomhusmiljö. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. Dessa ska även kontrollera ventilerna inom bestämda intervaller. Får du ingen hjälp vänder du dig till miljökontoret. Du som äger villa kontaktar ett konsultföretag för råd.
Matos och rök är exempel på lukter som kan vara störande. De kan komma från din egen eller andras lägenheter och från grannar eller närliggande verksamheter. Om lukten är störande och förekommer ofta under längre tid, bör orsaken utredas och åtgärdas om det är rimligt.
Håll uteluftsventilerna öppna i din bostad för att förebygga problemet. Dina fönster ska däremot vara stängda när du lagar mat eftersom dina grannar annars kan störas av matoset. En väl fungerande ventilation är av största betydelse för att hålla undan oönskade lukter utifrån.
Störs du av lukter utifrån kontaktar du först och främst din fastighetsägare. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningen. Kommer lukten från en restaurang i närheten informerar du innehavaren om att du är störd av lukten. Fastighetsägaren eller restaurangägaren måste få en möjlighet att åtgärda eventuella brister innan du vänder dig till miljökontoret.
För att vi ska må bra är det viktigt att vi har rätt temperatur inomhus. En lagom temperatur för de flesta människor är att en bostad har en inomhustemperatur på 20-24 grader vilket är rekommendationer från Socialstyrelsen
Temperaturen får inte understiga 18 grader, annat än vid extrema köldknäppar. Lufttemperaturen i bostäder bör heller inte överstiga 28 grader, utom under extrema förhållanden, till exempel värmeböljor.
Det är inte bara luftens temperatur som påverkar hur människor upplever rummets temperatur. Drag gör att kroppen blir kall och orsakar obehag. Drag kommer bland annat genom otätheter kring fönster, dörrar eller vid tilluftsventiler. Hur du upplever inomhusklimatet beror på många olika faktorer. Utsätts du för drag kan temperaturen kännas lägre än vad den visar på termometern. När väggar och golv har lägre temperatur än vad luften har kan det upplevas som drag, så kallat strålningsdrag.
Det är fastighetsägarens ansvar att se till att du har rätt inomhusklimat. Kontakta därför alltid fastighetsägaren om du inte känner dig nöjd med temperaturen i bostaden. Om fastighetsägaren, trots att du påpekat problemet, inte har gjort en ordentlig utredning och åtgärdat det eventuella problemet kan du kontakta miljökontoret.
Folkhälomyndigheten -Temperatur inomhus
Mögelsvampar och mögelsporer finns naturligt överallt och kan börja växa där det finns fukt, syre och näring. Människor, djur och växter avger fukt till luften inomhus. Det sprids också fukt när man duschar, badar, tvättar, diskar och lagar mat. Fukten ska föras ut från kök och badrum med ventilationen. Dålig luftväxling kan göra att fukten blir kvar och sedan ger problem. Huset kan också bli fuktskadat till exempel av att det läcker från vattenledningar eller utifrån.
Mögel kan se ut på många olika sätt och ha olika färger. Synliga tecken på mögel kan vara fuktfläckar, missfärgning, bubblor i mattor eller flagnande färg. Ibland kan man också känna mögellukt utan att möglet syns. Fuktskador kan ge risk för ohälsa genom att det kommer ut ämnen i luften som människor inte tål. Typiska reaktioner kan vara rinnsnuva, kliande ögon, hosta och trötthet. Barn och ungdomar samt personer med exempelvis allergier och luftvägsbesvär är extra känsliga. Därför bör problemet åtgärdas så snabbt som möjligt.
Fuktskador uppstår oftast i badrummet. Så här kan du minska risken:
Har du problem med fukt och mögel i bostaden är det fastighetsägaren som är skyldig att åtgärda problemet. Om fastighetsägaren, trots att du påpekat problemet, inte har gjort en ordentlig utredning och åtgärdat det eventuella problemet kan du kontakta Miljökontoret.