Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller dricksvattnet. Blå lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975, avger mer radon än andra byggnadsmaterial.

Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Radonhaltig jordluft kan sugas in i ditt hus när lufttrycket är lägre inomhus än utomhus. Särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät.

Radon kan också förekomma i hushållsvatten och har då sitt ursprung ifrån berggrunden. Det är endast djupborrade brunnar som kan innehålla förhöjda halter radongas. Detta eftersom radonet inte har möjlighet att luftas av i denna typ av brunnar.

Hög radonhalt innebär inte någon akut fara, men kan på lång sikt skada hälsan. Radon och radondöttrar kommer in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrar som är skadlig och kan påverka luftvägar och lungor. Skadorna kan på sikt leda till lungcancer och är du rökare ökar risken ytterligare. Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar att radon orsakar ca 500 fall av lungcancer varje år.

Radonhalten i byggnader ska inte överstiga 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3), vilket också är den högst tillåtna halten av radon i nybyggda hus enligt Boverkets byggregler.

• Om du inte känner till radonhalten i ditt hus.
• Vid husköp. Radon räknas inte som ett dolt fel, vilket innebär att du som köpare måste ta reda på om huset har radonproblem. Säljare och mäklare har en skyldighet att upplysa om eventuella radonproblem som de känner till. Kan ingen mätning redovisas ska du begära att köpekontraktet innehåller en paragraf som ger dig rätt att mäta i efterhand samt säger hur kostnaden för eventuell sanering ska fördelas.
• Vid ny-, om- och tillbyggnad av småhus.
• Vid förändring av ventilation och uppvärmningssystem.

Bor du i bostadsrätt eller hyreshus är det din fastighetsägares skyldighet att kontrollera radonhalterna. Vänd dig till din bostadsrättsförening eller din hyresvärd för att höra vad som gjort.

Det är fastighetsägaren som enligt miljöbalken har ansvaret för att på eget initiativ kontrollera och åtgärda så att radonhalten inomhus är lägre än 200 Bq/m3. Att känna till radonhalten i inomhusluften ingår i miljöbalkens krav på fastighetsägarens egenkontroll av verksamheten.

Samhällsbyggnadsnämnden utövar tillsyn enligt Miljöbalken. Till största del består arbetet av att informera allmänhet och fastighetsägare om riskerna med radon. I miljökontorets tillsynsarbete ingår att kontrollera att radonhalt mäts i exempelvis skolor och förskolor.

Miljökontoret kan även ge mer konkret information om var i kommunen det finns förhöjda risker för radon i mark eller vatten.

Om du vill mäta radon så ska du kontakta ett ackrediterat mätlaboratorium för att beställa mätdosor. Mätlaboratoriet ger dig råd om hur mätningen ska göras. Det går inte att beställa dosor genom miljökontoret – vänd dig till mätlaboratoriet.

Ackreditering av mätlaboratorier i Sverige hanteras av den svenska myndigheten SWEDAC. På www.swedac.se finns aktuella uppgifter om de mätlaboratorier som är ackrediterade av dem för radonmätning av luft. Mätlaboratorier i andra länder kan vara ackrediterade enligt samma metod och utföra analyser av radonmätningar.

När du ska åtgärda radonhalter över 200 Bq/m3. 

Anlita en konsult som är specialiserad på Radon för att undersöka vad som orsakar de förhöjda radonhalterna och föreslå åtgärder. På Svensk Radonförenings webbplats finns en lista över konsulter som genomfört Strålsäkerhetsmyndighetens teoretiska utbildning om radonåtgärder.

Har du radonhalter över 200 Bq/m3 i ditt hus, måste du ta reda på var det kommer ifrån för att göra rätt åtgärder, till exempel bör du göra en radonsanering.

Vilken typ av åtgärd du ska välja vid en radonsanering beror på hur huset är konstruerat och var radonet kommer ifrån; byggnadsmaterialet, marken eller hushållsvattnet. Radon kan ha en eller flera källor. I vissa fall räcker det med en åtgärd för att sänka radonhalten, ibland behöver flera åtgärder kombineras.

Det är viktigt att du tar hjälp av en radonkonsult eller entreprenör som hjälper dig. På Svensk Radonförenings hemsida finns en lista över konsulter som genomfört Strålsäkerhetsmyndighetens teoretiska utbildning om radonåtgärder, Svensk radonforening/radonkursdeltagare 

Vad kan jag göra själv?

Boverket har tagit fram broschyren "Åtgärder mot radon i bostäder" som innehåller information om vad radon är och hur du kan åtgärda radon i en bostad. 

Det finns några enkla åtgärder som du kan göra själv:

• Se till att ventilationen är god i huset.
• Många fastighetsägare ofta stryper tilluften i huset med avsikt att minska energikostnader och undvika drag – gör inte det!
• Installation av spaltventiler i fönster eller tilluftsventiler genom yttervägg kan vara en tillräcklig åtgärd för att få ner radonhalten.

Hjälper inte detta bör du ta hjälp för att göra en radonsanering. Tänk på att det är viktigt att mäta radonhalten efter radonsanering.

Svensk Radonförening har tagit fram en kort film om radon för den som vill veta mer.  

Film om radon