Kommun och Politik

Hem / Kommun och Politik / Trygg och säker / Kriser som kan drabba oss

Kriser som kan drabba oss

I Sverige har vi varit utsatta för allvarliga händelser av varierande karaktär, stora som små. Vissa händelser är lättare att förutspå medan andra uppstår helt utan förvarning. I närtid har vi under lång tid till exempel haft en pandemi att hantera. 

Det är svårt att veta vilka konsekvenser en kris för med sig eftersom en rad olika faktorer även påverkar händelsens karaktär. 

Exempel på allvarliga händelser och kriser som kan drabba oss

Det är viktigt att vara medveten om att allvarliga händelser och kriser faktiskt inträffar. Myndigheter, kommuner och landsting jobbar med att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, så kallade RSA, över vilka händelser som kan inträffa inom deras verksamhet och geografiska område. Genom att identifiera risker utformas även handlingsplaner för att kunna hantera dessa om de väl skulle uppstå. Vid händelser av allvarlig karaktär hjälps myndigheter, kommuner och landsting åt att hantera händelsen.

  • Översvämning

    Översvämningar kan uppstå efter kraftig nederbörd eller när vattennivåer stiger och orsaka transportstörningar och strömavbrott.

    Din beredskap för översvämning

    Ditt eget ansvar vid risk för översvämning varierar beroende på var du bor och vilken typ av översvämning du riskerar att råka ut för. Vänd dig till kommunen om du har frågor.

    Som fastighetsägare har du ett eget ansvar att skydda din egendom. Räddningstjänsten kan behöva prioritera liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet, så det är inte säkert att du får hjälp om din källare översvämmas. Du kan få tips av din kommunala räddningstjänst om hur du skyddar dig och ditt hus.

    Vid en översvämning bör du undvika att gå eller köra bil genom översvämmade områden. En halvmeter strömmande vatten kan lätt dra omkull dig eller få bilen att flyta iväg. Om översvämningen hindrar dig att lämna din plats, stanna kvar på ett högt och säkert ställe där du kan bli hämtad av räddningspersonal.

    Samhällets beredskap

    • Kommunens räddningstjänst ansvarar för räddningsarbetet vid översvämningar. Kommunen arbetar även förebyggande.
    • Länsstyrelserna ska stötta och samordna kommunerna i länet.
    • Polisen ska bland annat se till att räddningstjänsten kan komma fram till det översvämmade området och ska utrymma utsatta områden och bostäder.
    • Trafikverket samarbetar med räddningsledare, polis och länsstyrelse när det finns risk för störningar på vägar och järnvägar.
    • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med att förebygga och begränsa effekterna av naturolyckor, bland annat genom att bistå kommuner med översvämningsskydd.
    • Försvarsmakten kan bistå räddningstjänsten med helikoptrar, flygplan, terrängbilar, bandvagnar, bandschaktare, krigsbroar och båtar.
    • Statens geotekniska institut (SGI) medverkar i förebyggande arbete mot ras och skred. SGI bedömer risken för skred, och stabiliteten i ett område efter ett ras eller ett skred.
      Varning och prognos
    • SMHI bevakar regnmängder, höga flöden i vattendrag och vattennivåer i landets sjöar och i havet. Myndigheten kan varna berörda medier, myndigheter och kraft- och vattenregleringsföretag.
    • Det är större risk för översvämning om det regnar intensivt under en kort tid än om regnet faller över längre tid, även om mängden regn är densamma.


    Informationen kommer från SMHI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Civilförsvarsförbundet.

  • Ett strömavbrott kan ske av många olika anledningar och pågå i allt från några sekunder till flera dagar. Om elnätet skadats av grävarbete eller fallande träd, kan det ibland dröja ganska länge innan strömmen kommer tillbaka. Här är några tips som kan hjälpa dig att känna dig trygg och klara dig bra utan elektricitet.

    • Förbered dig för ett strömavbrott
    • Skaffa ficklampa, radio och batterier.
    • Ha alltid tändstickor och stearin- eller värmeljus hemma. 
    • Ha gärna en fulladdad powerbank i reserv för att kunna ladda din mobiltelefon.
    • Skaffa ett stormkök med en extra värmekälla i reserv.
    • Några säckar grillkol, tändbricketter och tändvätska är bra att ha hemma, om du har tillgång till grill.
    • Ha alltid några extra säkringar eller proppar hemma.

    Gör så här om strömmen försvinner

    • Stäng av all elektrisk utrustning. Dra ut alla sladdar ur vägguttag och kontakter.
    • Lämna en lampa påslagen, så du märker när strömmen kommer tillbaka.
    • Vrid av alla vattenkranar.
    • Håll kylskåp och frys stängt så mycket som möjligt.
    • Isolera fönster, dörrar och springor med gardiner och tyg. Bygg gärna en värmande koja med filtar och kuddar.
    • Håll värmen genom att samlas flera människor på samma ställe, gärna i ett rum som solen värmer upp.
    • Vid längre elavbrott bör du tappa upp vatten i flaskor, kastruller och andra behållare eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen.
    • Vädra under korta stunder för att få in nytt syre.
    • Tänd stearin- eller värmeljus, men tänk på brandfaran och lämna inga ljus obevakade.
    • Använd en radio för att lyssna på Sveriges Radio P4.
    • Prata med grannar, vänner och familj och fråga om de behöver hjälp med något.
    • Hjälp äldre personer och personer med funktionshinder.

    När strömmen kommer tillbaka är det bra att ”mjukstarta” elnätet. Vänta med att starta diskmaskin, tvättmaskin och torktumlaren i några timmar. Om du har elvärme kan det vara bra att starta ett eller några element i taget.

  • När termometern visat över 25 grader i fem dagar i rad, räknas det som en värmebölja.

    Råd vid värmebölja och höga temperaturer

    • Var uppmärksam på inomhustemperaturen: Risken för hälsoproblem ökar om temperaturen inomhus stiger upp till 26 grader tre dagar i följd.
    • Drick mer: Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta och koffeinhaltiga drycker samt alkohol, eftersom de är uttorkande. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka, till exempel små barn och äldre.
    • Ordna en sval miljö: Håll det svalt i hemmet genom att skärma av solljus med gardiner, persienner eller markiser. Försök att vara i det svalaste rummet. Vädra på natten när det är svalt. Är du utomhus, leta upp skuggiga platser.
    • Ordna svalka: En sval dusch är mest effektivt. En blöt handduk är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande kläder i syntetiskt material.
    • Ta det lugnt: Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
    • Var uppmärksam: Varningstecken på värmepåverkan kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. 

    Mer information

  • Väder, olyckor, strömavbrott och andra störningar kan påverka vårt dricksvatten. Ha därför alltid dricksvatten sparat hemma, gärna i frysen.

    Vid avbrott eller störningar i vårt dricksvatten ska du följa råden från Söderköpings kommun. Vid större vattenavbrott ställs nödvattentankar ut. Var och när dessa ställs ut beror på störningens omfattning.

    Förbered dig på avbrott eller problem med dricksvattnet

    • En vuxen person behöver ungefär 3 liter vatten per dygn. Det innebär att en vuxen person behöver ungefär 14 stora PET-flaskor med vatten för att klara sig i en vecka.
    • Skaffa dunkar med tappkran och hinkar med lock för att kunna hämta och ha vatten i.
    • Fyll dunkar eller PET-flaskor med vatten och förvara dem svalt och mörkt. Kom ihåg att lagrat vatten bör bytas regelbundet.
    • Fyll tomma PET-flaskor med vatten och lägg i frysen, då håller sig vattnet färskt och flaskorna fungerar som kylklampar vid strömavbrott. Fyll inte flaskorna ända upp till kanten. Lämna lite utrymme, annars kan de spricka i frysen.
    • Se över möjligheten att koka vatten. Lagrat vatten med osäker kvalitet och vissa föroreningar kan kokas bort innan vattnet används för mat och dryck. Koka alltid vattnet först om du är osäker.
    • Förbered vatten till husdjuren också.

    Fler tips

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fler tips på sin webbplats.


    Håll dig uppdaterad

    Håll dig uppdaterad med information om avbrottet eller problemet via soderkoping.se samt via Sveriges Radio P4 Östergötland.

  • Ett jordskred betyder att en jordmassa plötsligt börjar röra sig. När det händer finns det risk för att människor, byggnader och naturen skadas. Vägar, järnvägar, vattenverk och elledningar kan också påverkas och skadas av ras eller skred. Ett jordskred sker ibland utan förvarning men händer ofta efter att det har regnat extra mycket, eller att något annat i eller på marken har förändrats nyligen.

    Tecken på jordskred

    Jordskred och ras sker ofta utan förvarning men innan dess kan det förekomma rörelser i marken. Som fastighetsägare är det alltid bra att vara uppmärksam på följande förändringar i marken.

    • Nya sprickor eller sättningar i marken.
    • Träd eller stolpar som börjar luta.
    • Jordmassor i slänt som faller ner i vattendrag.

    Vem ska jag kontakta?

    • I en nödsituation kontakta 112.
    • Vid en mindre brådskande situation, kontakta Räddningstjänsten Östra Götaland på 010-480 40 00. Räddningstjänsten kommer då med hjälp av en geoteknisk expert att undersöka platsen för att vidta rätt åtgärder.
    • Vid upptäckt av nya sprickor eller förändringar i marken vid din fastighet eller där du befinner dig, lämna upplysningar till kommunen via växeln på telefon 0121-181 00.

    Förebyggande åtgärder

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) är den myndighet som förser landets kommuner med kartor över bebyggda områden där det finns risk för ras, jordskred och slamströmmar.

    Kommunen har upprättat en handlingsplan för dessa områden och planerar att göra markundersökningar för att ta reda på hur riskerna ser ut och kunna planera för vilka eventuella åtgärder som kan behövas.

  • Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

    Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter så som kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt civilsamhällesaktörer så som idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa samfund.