Den som är röstberättigad i kommunen kan begära att fullmäktige ska ta ställning till om en lokal folkomröstning ska hållas i en viss fråga. Det kallas för ett folkinitiativ, och ska vara skriftligt. Den som önskar en folkomröstning måste i så fall samla in underskrifter från tio procent av de röstberättigade i kommunen.
Av namninsamlingen ska följande uppgifter framgå:
den aktuella frågan
egenhändig namnteckning
datum för underskrift
namnförtydliganden
personnummer
adresser
Är inte ovanstående krav uppfyllda ska namnlistan avvisas och folkomröstningensinitiativet kan då inte tas upp för beslut. I namninsamlingen räknas bara de namn som samlats in under den sexmånadersperiod som föregick inlämnandet som som tillhör röstberättigande i kommunen,
Om folkinitiativet stöds av tillräckligt många måste fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas, under förutsättningen att frågan som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.
En folkomröstning har enbart en rådgivande funktion. Fullmäktige är inte bunden att besluta enligt resultatet av folkomröstningen.
Ett folkinitiativ ska röra en fråga som ligger inom den kommunala kompetensen, det vill säga vara en sådan kommunal fråga som kan beslutas av kommunfullmäktige.
Rör inte folkintiativet en fråga som får beslutas av kommunfullmäktige ska fullmäktige säga nej till folkinitiativet. Det kan till exempel röra sig om frågor som staten eller regionen endast får besluta om.
Om granskningen av namnunderskriter visar att det inte är tillräckligt många giltiga namnunderskrifter ska folkiniativet avvisas då de formella villkoren inte är uppfyllda. Det sker genom ett poltiskt beslut som går att överklaga genom laglighetsprövning (överklagande enligt kommunallagens regler).
Ett folkinitiativ rörande en folkomröstning är formellt ett ärende som hanteras enligt bestämmelserna i kommunallagen.
När det gäller ärende som ska behandlas av kommunfullmäktige finns det i kommunallagen ett så kallat beredningstvång. Det innebär att varje ärende först ska beredas (handläggas) av den nämnd som ansvarar för beredningen av ärendet. Efter nämndens beredning måste ärendet också passera kommunstyrelsen, som har det yttersta ansvaret för att ärenden till kommunfullmäktige är beredda.
Så här handläggs ett ärende om folkinitaitiv.
1. Folkiniativet lämnas in till kommunen.
2. Folkinitiaivet anmäls som inkommet till kommunfullmäktige.
3. Valnämden ansvarar för frågor som rör val och folkomröstningar och bereder ärendet.
4. Kommunstyrelsen bereder ärendet
5. Ärendet tas upp för beslut i kommunfullmäktige.
I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning ska fullmäktige besluta om 1. dag för omröstningen, 2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler, 3. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röstberättigade, 4. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, 5. huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen, samt 6. när röstsammanräkningen senast skall vara avslutad.
Fullmäktige får även besluta om de ytterligare föreskrifter som behövs för att genomföra folkomröstningen, till exempel öppettider, om det ska hållas förtidsröstning med mera.
Kommunfullmäktige kan besluta att att avslå ett initiativ att hålla folkomröstning även om tillräckligt många namnunderskrifter har lämnats in. Det krävs dock 2/3 majoritet för att avslå initiativet. Det vill säga 26 röster av 39 ledamöter måste rösta för ett avslag i kommunfullmäktige.
Det är svårt att svara på exakt. Det beror på om folkomröstningen går att samordna med ett allmänt val eller inte. Hålls folkomröstningen vid ett allmänt val kan ledtiden bli relativt kort. Men det tar ändå ett antal månder. Enligt lag om kommunala folkomröstningar ska samråd ske med valmyndigheten senast tre månader före föreslagen omröstningsdag.
Hålls folkomröstningen inte vid ett allmänt val är sex till tolv månaders ledtid från det att ett folkiniativ inlämnas tills att folkomröstningen hålls inte en orimlig bedömning i jämförelse med folkomröstningar som skett i andra kommuner.
Enligt kommunallagen måste namn, namnunderskrift, personnummer och adress anges när man skriver på ett folkinitiativ för att underskriften ska bli giltig. Det innebär att kommunen har en rättslig grund för den fortsatta hanteringen av personuppgifter i folkiniativet.
GDPR-lagstiftningen reglerar hur personuppgifter ska hanteras. Den reglerar inte om en handling är offentlig eller sekretessbelagd. En personuppgift, till exempel ett personnummer, innebär inte enligt GDPR att den är sekretessbelagd utan den är är offentlig enligt tryckfrihetsförordningen om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen.
Kommunen har ingen laglig möjlighet att ta bort namn från de listor som lämnats in till kommunen. Enligt tryckfrihetsförordningen får inte kommunen stryka, lägga till eller på annat sätt ändra i eller förvanska en inkommen handling. Det gäller även om en person kontaktar kommunen och önskar bli borttagen.
Namn underskrifterna i ett folkiniativ registreras i kommunens diarium. Handlingarna kommer inte att göras läsbara i kommunens e-diarium på grund av att de innehåller personuppgifter som personnummer.
När listor med namnunderskrifter i ett folkiniativ överlämnas till kommunen blir de en allmän handling som kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen.
Vad en folkomröstning kostar beror på om folkomröstningen kan samordnas med ett allmänt val eller inte. Kan folkomröstningen samordnas med ett allmänt val blir kostnaden lägre eftersom kommunen får statsbidrag för att hålla allmänna val. En folkomröstning som inte sker vid ett allmänt val bekostas helt av kommunen själv.
Som jämförelse kostade valet i Söderköping till riksdag kommunfullmäktige och regionfullmäktige 2022 cirka 860 000 kronor och finansierades till hälften med statsbidrag.