Nyheter

Hem / Nyheter / Så här klarar du en värmebölja

Så här klarar du en värmebölja

Värmeböljor kan innebära stora hälsoproblem för våra riskgrupper. Här har vi samlat enkla råd hur du bättre kan klara de varma dagarna.

Publicerad den 12 juli 2021

Var uppmärksam på inomhustemperaturen

Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd och perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig och det kan vara svårt att få ned temperaturen inomhus.

Riskgrupper

Ihållande värme kan medföra olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara. Riskgrupperna vid värmebölja är:
  • Äldre
  • Kroniskt sjuka
  • Personer med funktionsnedsättning
  • Små barn och gravida
  • Personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Drick mer

Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

Ordna en sval miljö

Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

Ordna svalka

En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

Ta det lugnt

Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

Förvara läkemedel rätt

Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.

Var uppmärksam

Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.

Ring 1177

Ring 1177 för sjukrådgivning eller hjälp med att hitta rätt i vården.

Här hittar du mer information från 1177.se...

Vi använder kakor (cookies) för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa kakor. Läs mer om cookies.